Demokrati innebär demokrati – inte ämbeten som går i arv

Att någon föds till att bli kung eller drottning och därigenom statschef är inte demokratiskt. En kung eller drottning går aldrig att rösta bort, hur tokigt personen än gör. Det är någon som kommer att ”representera” Sverige gentemot andra länder med åsikter vi aldrig får reda på, men som bygger på en världsuppfattning som bara kan skapas av att födas med vetskapen om att ha råd med allt man önskar.  Även om man tycker att det har någon slags drömartad glamour över sig så betalar vi 115 miljoner kronor till kungliga slott, baler, kläder och resor per år. 115 miljoner kronor (typ 2500 IVF-behandlingar inklusive alla mediciner t.ex.) om året är mycket pengar att betala för att behålla något som inte ens är önskvärt.

Så absolut, kul för dem att de fått en bebis, men jag vill inte läsa om det. Och jag vill inte att bebisen ska bli statschef och jag vill inte betala hennes framtida balklänningar. Jag vill ha en vald statschef istället.

 

Ursäkta att jag börjar bli tjatig…

Men Håkan Lindström har gjort det igen:

”Vi misstänker därför, att reglerna för barnlöshetsbehandling i allmänhet och för homosexuella i synnerhet varierar därför att många landsting inte genomfört systematiska prioriteringsprocesser. I så fall skulle reglerna troligen ligga närmare Norrlandstingens.”

http://www.dagensmedicin.se/debatt/inte-diskriminiering-att-prioritera-dem-som-ar-infertila-pa-grund-av-sjukdom/

Kära RFSU: Fakta är inte omodernt

Jag läser med stor förvirring den här artikeln från RFSU och RFSL, där de begär att Västernorrland ska behålla det nuvarande antalet IVF-försök. Hur fick de för sig att påstå att Västernorrland ger tre IVF?

Källan är i varje fall inte RFSUs Sverigebarometer eller Barnlängtans landstingsrapport. De kan inte ha lyssnat på Sveriges kommuner och landsting eller Vänsterpartiets landstingsgrupp. Det är inte heller landstingets egen information. Däremot stämmer resonemangen om de blandat ihop Västmanland med Västernorrland. Någon annan förklaring kommer jag inte på.

Det här är inte första gången RFSU får fakta om bakfoten. I samband med att RFSU släppte Sverigebarometern fick de t.ex. ut ett TT-meddelande om att 44-åriga kvinnor i Värmland får göra landstings-IVF. (Inget landsting tillåter kvinnor som fyllt 40 och ingen privatklinik tillåter kvinnor över 43…)

Uppdatering: RFSU insåg att de hade gjort ett misstag och därför skickade de in en begäran om rättning. Jag har pratat med ordförande Kristina Ljungros och jag tror på att det kommer funka bättre framöver.

Kan verkligen Håkan Lindström något om ofrivillig barnlöshet?

Jag börjar tro att Håkan Lindström inte riktigt vet vad ofrivillig barnlöshet är, särskilt efter den här artikeln. Alla som kan något om frågan känner till den psykologiska biten av ofrivillig barnlöshet, men Håkan framstår som han inte ens hört talas om de aspekterna.

Han verkar inte veta om att ofrivillig barnlöshet är en livskris. Inte en rad i hela hans bisarra vårdprogram rör konsekvenserna för de som inte får vård. Inte en rad beskriver psykologiskt stöd. Inte en rad nämner hur olika perspektiv samverkar för att skapa psykisk ohälsa. Inte en sekunds tankeverksamhet verkar gå till att han skeppar ofrivilligt barnlösa vidare till psykiatrin.

I enkätstudien som jag och Barnlängtan genomförde visade vi att var 10:e ofrivilligt barnlös upplever en avsaknad av vilja att leva varje vecka eller oftare. Bland de som inte hade råd med vård var det var 5:e som upplevde en avsaknad av vilja att leva. Det är siffror som är hemska i sig.

Men det är inte heller gratis för samhället med människor som inte vill leva. Det kostar massor i form av psykiatriresurser och sjukskrivningar. Det kostar också i form av arbetslöshet – för den som inte vill leva har sällan engagemang för sin karriär. Så en sparad krona på fertilitetsvården kan mycket väl bli betydligt fler förlorade kronor i psykiatri och sjukskrivning.

Sen flyttar unga par från Norrland. Unga personer som krävs för att regionens ekonomi i framtiden. Det är ett välkänt problem, men ett problem som Håkan inte adresserar med en tanke när han för fram sina ekonomiska irr-argument. Det tar inte många månader för ett par att betala den fertilitetsvård de behövt.  10-15% av alla par har någon gång svårigheter att uppnå en graviditet och alla dessa får starka incitament för att flytta för att få vård.

Slutligen häpnar jag åter igen över hans brist på professionalitet. Hade han varit saklig hade han beskrivit de långsiktiga konsekvenserna för de som hans vårdprogram utesluter. Att inte ge behandling har en konsekvens, men det faktumet utelämnas helt. En processledare ska inte driva personliga, politiska agendor för hur han anser att samhället ska utformas. Det är politikernas roll. Processledaren ska bistå med bra underlag – som är sakliga och inte kraftigt vinklade.

Och när vi trodde att botten var nådd…

Jag tror att vi märks lite i norr. I alla fall i mailboxarna. 😀

Idag insåg jag en ny, helsjuk grej med regelverket Håkan hittat på. Håkan vill införa en kontroll av att paret bland annat inte har en tung psykiatrisk sjukdom, begåvningshandikapp, svåra sjukdomar hos mannen och mycket annat vid IVF, vilket inte är lagligt. Eftersom det inte är lagligt att göra så finns det ingen tydlig väg att överklaga, för Socialstyrelsens rättsliga råd kan bara avgöra frågor där de har lagligt stöd för att vara överklagandeinstans.

”Tung psykiatrisk sjukdom” är ett begrepp som bekymrar mig. Jag tvivlar på att det finns en definition av begreppet och google ger två träffar. Med 3 års väntan på vård, som Håkan förordar, har en majoritet av de ofrivilligt barnlösa kvinnorna en depression eller ångestsjukdomar. Och en depression är ibland inte mycket mer än en tolkning ifrån att vara ”tung”.

I regelverket finns också en skrivning om att processledaren (dvs Håkan) ska få ändra regelverket själv och bara informera politikerna om ändringen.

I praktiken är det ofta Håkan (surprise!) som rent praktiskt avgör individärenden i norr. Så Håkan vill få hitta på regelverket och sen döma folk utifrån det regelverk han hittar på. Och lyckas han inte döma dem utifrån regelverket vill han alltså få ändra det on the fly. Sen ska de som blir utdömda som olämpliga inte kunna överklaga. Så vill Håkan kan han plocka bort ordet ”tung” och därigenom skära bort mer än hälften från vård.

Det här är ju så absurt att jag knappt fattar att det stämmer.

För övrigt är Håkan på plats 34 från slutet bland betygsatta gynekologer på Doktorsguiden. De har runt 1000 betygsatta gynekologer, så typ 960 är populärare.