Försäkringskassan överraskar

För en timme sedan skickade jag en fråga till Försäkringskassan angående vilka regler som gäller när man söker ersättning för IVF utomlands.

De kör den omvända stilen mot DO och Socialstyrelsen och jag har redan, klockan halv åtta på kvällen, fått ett svar om att frågan har blivit vidarebefordrad till det kontor som arbetar med vård utomlands. Det är samma svarstid i timmar som DO har svarstid i månader.

Sedan tror jag det kommer ta längre tid innan jag får ett svar med substans, men ändå.

Annonser

Försvarsmakten, sökmotortermer och odemokratiska unga

Om man ska tro på WordPress statistik om vad folk söker på för att hitta sig in på min blogg så är de vanligaste sökmotortermerna som inte handlar om mitt eller bloggens namn olika varianter på ”Fredrik Svahn”, som är försvarets marknadschef. Det är inte riktigt vad jag hade väntat mig. Inlägget som matchar är min mailväxling med honom om Försvarsmaktens annonskampanj i våras.

När jag skrev det inlägget hade jag tänkt mig att jag skulle skriva en uppföljare snart därefter, eftersom jag förväntade mig ett svar på mitt sista mail. I det mailet protesterade jag mot att fred, frihet och demokrati i Sverige skulle vara icke-frågor för dagens unga.  Eftersom mailväxlingen intresserar många kommer här det mail som aldrig fick något svar:

Hej!

Det var ett rejält påhopp du kom med där mot Sveriges unga. Det finns många exempel som jag tycker tyder på att det finns ett stort engagemang för demokrati, fred och frihet. Ett exempel är demonstrationerna, folkrörelsen och EU-parlamentspartiet som uppstod vid FRA-lagen och ett annat är den senaste tidens engagemang för Gaza.

Jag tror helt enkelt att många unga har en annan bild än du av vad demokrati och frihet är. Det är också det som är en av mina invändningar mot er kampanj – det är inte upp till Försvarsmakten att definiera vad demokrati och frihet är.

Vänliga hälsningar,
Johanna

Norrbottens regler underkända i kammarrätten

Ett par från Norrbotten där kvinnan var över 37 år gammal har fått sina vårdkostnader för IVF i Finland ersatta av Försäkringskassan. Kammarrätten i Sundsvall fastslog i mål KRSU 1207-08 att åldersgränsen i deras hemlandsting helt saknade medicinsk grund och att det därför var rimligt att hon fick ersättning för de omkostnader hon fått för att söka vård utomlands. Försäkringskassan har sammanfattat domen på sidan 39 i den här vägledningen.

Trots detta behåller Norrbotten sin regel med 37 års åldersgsgräns.

Därför måste Alliansen förhandla

Till min stora förvåning har jag upptäckt att jag har bekanta som anser att Alliansen kan sitta kvar som minoritetsregering utan att förhandla med någon annan.

För att kunna fatta beslut får det inte finnas en majoritet för ett annat förslag, för då vinner det andra förslaget. Under den kommande mandatperioden kommer de rödgröna garanterat tycka samma sak ibland och vid varje tillfälle som de rödgröna är överens har SD en chans att köra över regeringen.

Vid en inledande förtroendeomröstning för den sittande regeringen kommer SD antagligen rösta med Alliansen. Vid de första omgångarna av budgeten kommer de antagligen ha ett eget, galet förslag till skuggbudget. Men om ett par år, när de börjar bli sura på att de inte får något inflytande, är det inte omöjligt att de röstar på de rödgrönas skuggbudget bara för att jävlas.

I ett sådant läge faller regeringen. Man kan inte vara regering och få en annan budget än den man föreslog.

Skälet till att S aldrig fick problem under perioden som minoritetsregering var att de ständigt förhandlade med sina stödpartier. De gav visserligen varken V eller MP platser i regeringen, men de gjorde eftergifter för att vara säkra på att de skulle få igenom sina förslag. Detta trots att hotet aldrig var lika stort – det är mer främmande för V att rösta på en alliansbudget än vad det kommer vara för SD att rösta på en rödgrön budget.

Därför måste Alliansen förhandla med någon för att kunna sitta kvar som regering. Allting annat kommer bli kaos eller orimlig makt till Sverigedemokraterna.

Miljöpartiet, Moderaterna och Socialdemokraterna bäst för ofrivilligt barnlösa

Jag har under sommaren både mailat och twittrat med samtliga partier om deras åsikter om IVF. Min tanke var att göra någon slags ranking, men det var inte helt lätt.

Tre partier är för att infertilitet ska behandlas som alla andra sjukdomar: Miljöpartiet, Moderaterna och Socialdemokraterna. Det är dock åsikten på riksplanet, på landstingsnivå agerar partierna annorlunda.

Miljöpartiet vill avskaffa det nuvarande regelverket för IVF och helt ersätta det med att läkarna ska ge den vård som är medicinskt motiverat. Vidare vill de möjliggöra embryodonation och insemination för ensamstående. Det miljöpartiet får som stort minus är att man är med i majoriteten i norra sjukvårdsregionen, där endast en IVF-behandling ges och även hormonbehandlingar regelstyrs.

Moderaterna är starkt emot de nuvarande orättvisorna mellan olika landsting. De vill införa en patienträttighetslag delvis för att komma åt den nuvarande situationen med IVF. De är för vårdgaranti och vårdval och har konsekvent ökat antalet behandlingar för ofrivilligt barnlösa i Stockholm. Minus till att de saknar tydligt ställningstagande kring insemination för ensamstående och embryodonation.

Socialdemokraterna var det parti som skrev en proposition om att behandling mot ofrivillig barnlöshet ska ingå i vården. Deras avsikt var att individuella bedömningar av behovet ska avgöra vem som ska behandlas och de står fortfarande bakom den åsikten. För att komma till rätta med att landstingen inte följer det fattade beslutet vill de göra Socialstyrelsens nationella riktlinjer bindande. Samtidigt är det Socialdemokraterna som är störst i norra sjukvårdsregionen och därför den största boven. Socialdemokraterna är för insemination för ensamstående. Embryodonation har jag inte fått något svar på.

Vänsterpartiet spretar åt många håll. Å ena sidan vill partiet att barn inte ska vara en klassfråga, men å andra sidan så är de för att det ska finnas ett förbud för läkare att behandla mer än ett visst antal gånger. De vill ha ett nationellt regelverk och anser att ett sådant regelverk bör föreskriva mer än en behandling. Vänsterpartiet ingår i majoriteten i norra sjukvårdsregionen. De har också agerat för att stoppa privat äggdonation i Stockholm. Vänsterpartiet bör fördjupa sina åsikter om ofrivillig barnlöshet och om de gör det och ser till att landstingen följer partilinjen kommer de antagligen landa på en bra plats.

Folkpartiet vill inte ha någon styrning av landstingen kring IVF, utan endast att reglerna ska harmoniseras frivilligt. Folkpartiet är också det enda partiet som försvarar att ha regler när de blir pressade, alla andra partier har uttryckt att de förstår problemet. Samtidigt har de politiker som Barbro Westerholm och Birgitta Ohlsson som båda har drivit vårdfrågor för ofrivilligt barnlösa under lång tid med hög trovärdighet. Ifall jag ska vara lite elak mot Folkpartiet så verkar partiets åsikt bero på könet på den politiker som talar. Viktiga frågor i praktiken handlar ofta om vårdval och vårdgaranti för IVF enligt Folkpartiet. Folkpartiet behöver på samma sätt som Vänsterpartiet arbeta vidare med frågan.

Centerpartiet verkar inte ha tänkt igenom frågan. Jag har mötts av intresse för att lära sig mer, men jag har inte fått några svar med substans på mina frågor.

Kristdemokraterna har ett medicin-etiskt handlingsprogram som ursprungligen var en översättning av amerikansk ja till livet-propaganda och som därför fördömde metoder som inte användes i Sverige (exempelvis fosterreduktion). Nu är de värsta felaktigheterna ändrade, men de vill fortfarande kraftigt begränsa möjligheterna till framgångsrik behandling, för att inte befrukta för många ägg. Detta eftersom de anser att det väcker etiska svårigheter med frysta embryon. I övrigt är de emot i princip alla former av donation, såväl för lesbiska, ensamstående som heterosexuella. Kristdemokraterna är därför det enda partiet som jag helt vill underkänna.

Norrlandstingens regionförbund är onda.

De politiker som sitter och klurar ut IVF-regler i norra sjukvårdsregionen måste vara onda.

Hur kan man annars komma fram till formuleringen ”För behandling gäller att minst ena partnern aldrig varit förälder”? Att neka par där barnet dött assisterad befruktning är faktiskt helt, helt rubbat.

För det finns väl inget annat sätt att tolka den meningen? Särskilt som den på andra ställen förtydligas som ”De par som aldrig haft möjlighet att uppleva föräldraskap prioriteras framför de som redan haft sådan möjlighet”

Edit: De svarade sent omsider. Om ett par varit föräldrar, men barnet dött, kommer de göra en individuell prövning om paret inte redan förbrukat sitt enda försök.

Varför datalagringsdirektivet är en feministisk fråga

Datalagringsdirektivet låter väldigt tråkigt. Det är synd, för det är en viktig fråga.

Direktivet handlar om att medlemsländerna ska ha en lag som tvingar telefonbolag och internetleverantörer att lagra vem som pratar med vem.  Problemet är vad som händer när man tänker på vad det kommer innebära. Det är nämligen omöjligt att lagra information på ett sätt som blir säkert och där informationen inte läcker ut. Därför kommer den här informationen garanterat att hamna i orätta händer. Inte alltid och inte hela tiden, men ibland kommer det hända.

Tänk dig en kvinna som är förföljd av en expojkvän. Information ska enligt direktivet loggas om vilka hon ringer och smsar och var hennes mobiltelefon är. Att du ringer till en psykolog ska loggas. Samma sak med telefonsamtal till kvinnojouren, RFSL, AA eller en hemlig älskare.

Samma sak på nätet. Går du in på en sajt för HBT-frågor, ofrivillig barnlöshet, rådgivning för den som tror att han ska begå övergrepp eller annat som du själv känner är känsligt ska det enligt direktivet loggas av din internetleverantör.

Information som samlats in är aldrig säker. I Sverige är det stora hotet framförallt att det inte går att göra hundraprocentigt säkra system där bara den som ska komma åt informationen kommer åt den. Det är därför väldigt hög risk att tekniker eller hackers läcker information, framförallt saker som går att använda för utpressning eller andra ändamål som ger pengar. Den svartsjuka expojkvännen kan också jobba på telefonbolaget – sammantaget kommer det vara många tusen som kommer få kontakt med den här typen av känslig information.

I vissa länder kan det finnas ett regelrätt hot från regeringen i landet. Jag skulle inte som HBT-aktivist vilja att allt jag surfade på loggades och kunde begäras ut av staten i alla EU-länder.

Att människor kan bli skadade när informationen läcker är inte heller hela problemet. Rädslan för att information kan komma att läcka påverkar hur människor agerar. Skäms man över något och vet att det skulle loggas är man mindre benägen att ringa eller surfa. Det här drabbar oftast och starkast grupper som redan är väldigt utsatta, exempelvis personer med psykisk ohälsa, HBT-personer och våldsutsatta kvinnor.

Det är därför jag och i princip alla andra tekniker ser det här som ett enormt problem. Jag vill istället se ett förbud mot att lagra känslig eller integritetskränkande information utan brottsmisstanke eller samtycke.