Om myndigheter reste som de bygger IT

För att myndighetens jourpersonal ska kunna åka från Eskilstuna till Norrköping har en projektgrupp utformats hos Myndigheten för samhällsverksamhet. Den består av en programledare, en projektledare, en biträdande projektledare, en kravanalytiker och en driftsansvarig person med körkort.

Efter åtta månader av planering har gruppen hyrt en minibuss, som nu ska tankas. Personen med körkort säger ”undrar om tanklocket sitter på höger eller vänster sida? Jag får kolla på det när jag kommer tillbaka från toaletten” och går för att uträtta sina behov.

Resten av gruppen åker tillbaka till kontoret och sätter sig i ett mötesrum för att ta fram en alternativplan.

Programledaren ger order till biträdande projektledaren att genast ringa bilfirman och fråga om man kan vara framme i Norrköping under nästa vecka.

Projektledaren börjar försöka få tag på en projektgrupp för att bygga en flotte.

På radion rapporteras om en trafikolycka utanför Köpenhamn. Efter två timmars krismöte får kravanalytikern i uppdrag att analysera trafikolyckors påverkan på projektets krav.

Personen med körkort kommer tillbaka till bilen efter att ha gått vilse på bensinmacken i två timmar, eftersom hen inte hade fått en karta. Eftersom ingen är där går hen in på macken och köper 50 torkarblad, eftersom det kan vara bra att ha under färden.

Programledaren ringer inköpsavdelningen och frågar hur man köper bensin till en vagn som dras av tre fjordhästar med slarvigt klippt man.

Projektledaren börjar skissa en flotte i PowerPoint.

Vid ett projektmöte framkommer att bilen ska lämnas tillbaka om fyra timmar. Programledaren tar på sig att meddela ledningen om dem kommande förseningsavgiften.

Personen med körkort får i uppdrag att börja bygga flotten. Eftersom flotten är grå på skissen tror hen att flotten ska tillverkas i metall. Hen konstaterar att den aldrig kommer flyta och går därför och köper en biltidning.

Inköpsavdelningen svarar att man inte får köpa morötter på Ica på grund av att ramavtal saknas. Programledaren suckar över inköpsavdelningens inkompetens.

I museiavdelningen hittas en gammal lastbil och en vagn som kan dras av en häst.

En av myndighetens ingenjörer tillkallas och får i uppdrag att svetsa en koppling mellan lastbilen och vagnen. Hon frågar först varför och får till svar att lastbilen bara har två sittplatser och att ramavtal för morötter saknas. Ingenjören ger upp och bygger en multikoppling som gör att vagnen kan bytas mot en släpkärra om någon ändrar sig.

En beskrivning av ekipaget lämnas in för granskning och får nedslag på att det är olagligt att köra utan dubbdäck. Driftsansvarig tar därför och slår i spikar i däcken på lastbilen. Hjulen på vagnen var däremot metallskodda, varför det inte gick att slå i spikar.

Under det efterföljande krismötet påpekar ingenjören att det finns en snabbkoppling för att byta vagnen.  Projektledaren får i uppdrag att ta fram en alternativ släplösning.

Programledaren suckar och säger att han redan från början sagt att man borde haft en flotte. Projektledaren och driftsansvarig spikar ihop några PET-flaskor och plankor och fäster dem med snabbkopplingen.

Efter en lyckad tankning driftsätts projektet. Åtta timmar senare bogseras lastbilen in i Norrköping, med jourpersonalen och flotten på flaket. Utvecklingsavdelningen bjuder på tårta för att fira en framgångsrik och säker projektleverans.

Vi måste verkligen prata om vad våra myndigheter kostar. Och varför.

IT-budgeten för staten ligger på mellan 24 och 30 miljarder per år. Det är som Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och Karolinska unversitetssjukhuset tillsammans. Eller ett Nya Karolinska om året.

Det är också i samma storleksordning som samtliga landstings skattefinansierade del för kollektivtrafiken i hela Sverige.

Ekonomistyrningsverket beskriver läget så här: ”Den mognadsmätning som ESV genomfört pekar på att många myndigheter inte uppvisar acceptabla resultat inom tre centrala områden som ska hantera relationen mellan ledning, verksamhet och it: strategi för it-försörjning, portföljhantering och nyttorealisering. ESV:s kartläggning av it-kostnader visar att alltför få av de deltagande myndigheterna har god kontroll på sina kostnader för it. ”

IT-projekt drar notoriskt över budget. Anledningen till att man drar över budget är enligt Riksrevisionen att ”myndighetsledningarna inte förmår att skapa beställarfunktioner som kan sätta tydliga mål och krav för utvecklingsarbetet, samt skapa en relevant riskhantering eller göra rimliga resurskalkyler.” Myndigheternas förmåga att driva IT-projekt enligt budget hade inte förbättrats mellan 1999 och 2011. Jag tvivlar starkt att det förbättrats sedan dess.

Annonser