Storbritannien och surrogatstatistik

Siffror från Storbritannien återkommer ofta i surrogatdebatten, eftersom det är ett land som både ligger nära oss och som har en öppen, reglerad och ”altruistisk” surrogatverksamhet.

Så hur ser siffrorna egentligen ut för Storbritannien? Hur många använder inhemskt, välkontrollerat och altruistiskt surrogatmödraskap?

Brittiska myndigheter är duktiga på att publicera data öppet. Human fertilisation and embryology authority, HFEA, samlar in data för all IVF och insemination för surrogatmödraskap. Det är lag på att rapportera och de har uppföljning mot alla kliniker. Deras statistik kan därför antas hålla god kvalitet.

Ministry of justice, MoJ, har öppen statistik över alla domstolsbeslut för att fastställa föräldraskap efter surrogatmödraskap. Dessa fastställelser kallas parental orders.

	2014	2015	2016	2017
HFEA, antal födda efter behandling på klinik	59	101 (+<5)	79	?
MoJ, antal föräldraskapsbeslut efter surrogatmödraskap	243	331	400	331

Det finns alltså en mycket stor skillnad mellan antal födda barn efter behandlingar av surrogatmödrar på brittiska kliniker och antalet barn som får föräldrarna fastställda i domstol.

Är den verkliga summan skillnaden mellan de som föds på klinik och de som får föräldraskap fastställt?

Nej! Det finns flera skäl till detta.

En fråga är att det verkar finnas ett relativt utbrett förfarande med heminseminationer, där surrogatmödraskapet sker utifrån helt andra principer än vad som brukar beskrivas vid altruistiskt surrogatmödraskap. Lämpligheten i detta kan därför kraftigt ifrågasättas. 2013/14 utgjorde detta cirka en tredjedel av alla inhemska behandlingar i storbritannien enligt myndigheten som utreder lämpligheten inför domstolsbesluten för att fastställa föräldraskap (Cafcass).

Denna grupps existens är dessutom  lite förvånande, eftersom de inte alls avspeglas i statistiken över inseminationer från HFEA. Väsentligen alla behandlingar på klinik görs med andra ägg än surrogatmammans. Kostnaden för att göra en insemination på klinik är relativt låg i jämförelse med IVF, så om kostnadsbesparing var argumentet borde det finnas någon form av korrelation mellan antalet heminseminationer och antalet sjukhusinseminationer. Surrogatmammorna borde exempelvis ha starka incitament att vilja att sperman kontrolleras mot sjukdomar.

Vidare är det mycket långt ifrån alla föräldraskap som fastställs i domstol. Om föräldrarna åker till länder med surrogatmödraskap som är att klassa som människohandel kommer föräldrarna hamna på födelseattesten. De behöver då inte ett domstolsbeslut för att få vårdnaden. Här finns ett mycket stort möjligt mörkertal. I den här gruppen gömmer sig också alla singlar och alla som inte kan bevisa att de inte betalat surrogatmamman, eftersom dessa inte kan godkännas enligt lag.

Vidare har datat från Ministry of Justice kring plats för surrogatmödraskap mycket allvarliga kvalitetsproblem, vilket gör att detta data inte kan användas. Cafcass har däremot relativt kvalitativt data, men enbart för de som faktiskt söker om föräldraskapsbeslut. Utifrån den här informationen framgår dock att en majoritet av de som ansöker om föräldraskapsbeslut gör så efter surrogatbehandling utomlands.

Sanningen är alltså att ingen vet hur stor andel som åker utomlands. Det man däremot kan säga är att mindre än en tredjedel av alla föräldraskapsbeslut efter surrogatmödraskap sker efter välreglerat, altruistiskt surrogatmödraskap via kliniker inom landet.

Finns det någon oro för att oönskade former av surrogatmödraskap ökar? Nedan finns en graf över antalet barn som fötts efter surrogatmödraskap på klinik (blå) och antalet föräldraskapsbeslut efter surrogatmödraskap året efter (röd) sedan 2010 i Storbritannien. Att jag tagit året efter för föräldraskapsbesluten är att graviditet och beslut tar såpass lång tid att mycket få beslut kommer att komma samma år som behandlingen. Jag har inte data för år innan 2011 för föräldraskapsbesluten, vilket gör att grafen inte går längre tillbaka i tiden.

Den här bilden ger argument för att undersöka tesen om utlandsresor och problematiska arrangemang ökar mer än de altruistiska. Samtidigt finns ett flertal andra faktorer som kan påverka. Den största frågan rör att antalet som åkt utomlands till länder där det går att hoppa över föräldraskapsbeslut är okänt.