Surrogatmödraskap – problematiskt och förståeligt

Att vara gravid är bland det farligaste en frisk kvinna kan göra. Som kritisk till surrogatmödraskap blir jag därför gång på gång beklämd över de argument som Sveriges kvinnolobby och Kajsa Ekis Ekman gång efter annan för fram. Det finns helt enkelt starka argument mot surrotgatmödraskap som inte utmynnar i att kränka barnlängtande eller ifrågasätta barnens värde. Jag tror vikten av att formulera de kritiska åsikterna på ett sätt som inte blir kränkande är särskilt viktigt när allt fler organisationer ställer sig positiva, såsom RFSU gjorde nu i helgen.

Grunden för barnlängtan hos den som efterfrågar surrogatmödraskap eller andra former av assisterad befruktning är lika stark och lika legitim som för den som lever i en heterosexuell kärnfamilj utan fertilitesproblem. Just eftersom en stark egen önskan att bli förälder är en oerhört viktig grund för föräldraskapet visar sig barn som föds efter assisterad befruktning konsekvent må psykiskt bra. Att vara efterlängtad och önskad är en grund för välmående barn, inte något som äventyrar barns mänskliga rättigheter!

Ur ett barnperspektiv finns det därför inga starka anledningar att vara orolig för surrogatmödraskap. Att säga att surrogatmödraskap är så hemskt ur barnets perspektiv att det borde förbjudas är att säga att dessa barn inte skulle vilja finnas eller att de åtminstone borde ifrågasätta sin egen existens.

Just eftersom barnlängtan är en stark drivkraft och en bra grund för föräldraskap ska staten inte inskränka möjligheten att bilda familj annat än om det finns en väldigt god grund. Därför har vi en skyldighet att på allvar överväga surrogatmödraskap och basera vår lagstiftning på fakta istället för dogmatisk moral. Även om det inte är en mänsklig rättighet att få ett barn är det en mänsklig rättighet att inte hindras av staten från att bilda familj utan extremt goda skäl. Även den som tror att surrogatmödraskap är fel väg att gå bör därför välkomna en grundlig utredning.

I Sverige får en mycket stor andel av alla kvinnor få bestående men av att vara gravida och föda barn. Hur vi än selekterar surrogatmödrar och hur vi än gör kommer livshotande havandeskapsförgiftningar, svåra bristningar, urakuta kejsarsnitt, infektioner, inkontinens och traumatiska förlossningar vara en del av surrogatmödrars vardag.

Det finns inte någon erfarenhet som tyder på att det i någon högre utsträckning finns kvinnor som vill bli surrogatmödrar utan kraftig ekonomisk kompensation. De siffror som finns från t.ex. Storbritannien, USA och Nederländerna visar på upp till 25 barn om året (beräknat utifrån Sveriges befolkningsmängd) utan kravet på nära släkt- eller vänskap. Detta kan jämföras med äggdonation, som är ett betydligt mindre kraftigt ingrepp, där det genomförs runt 140 startade cykler per år och omkring 75 barn föds. (Detta motsvarar betydligt färre än 140 donatorer, eftersom ägg ofta delas mellan två par och varje behandling leder till flera behandlingscykler.) Det är alltså väldigt få barn det handlar om som kan födas efter surrogatmödraskap i Sverige.

Samtidigt kommer hundratals personer varje år efterfråga surrogatmödraskap, vilket bäddar för en väldigt obalanserad marknad. Erfarenheten från Storbritannien visar att en mycket stor andel vänder sig utomlands för surrogatmödraskap och genomför juridiskt dåligt reglerade processer trots att altruistiskt surrogatmödraskap är tillåtet. Svensk erfarenhet från äggdonation visar också att för låga ersättningsnivåer gör att en stor andel fortsätter att tvingas utomlands.

Ingen har kunnat påvisa en modell för ett ersättningssystem som fungerar med den altruistiska tanken. Graviditeter kostar pengar, vilket gör att surrogatmamman behöver en rejäl summa för omkostnader. I Storbritannien rekommenderar organisationen COTS summor mellan 140 000 och 170 000 kronor som skälig kostnadsersättning för altruistiskt surrogatmödraskap, vilket gör processen dyrare än icke-altruistiskt surrogatmödraskap i Indien. Summan som krävs för medelinkomsttagare är alltså en substantiell inkomst för den med låga inkomster. Effekten av det är att det kommer finnas tydliga ekonomiska incitament att bli surrogatmammor för låginkomsttagare, men att ersättningen hålls nere så mycket som möjligt. Samt att det kommer vara billigare att åka utomlands, även efter en svensk lagändring.

Sveriges medicinetiska råd, SMER, har kommit med en i flera delar ogenomtänkt lösning på detta. Endast den som är nära släkt eller vän med den som ska bli förälder ska enligt förslaget få vara surrogatmamma och det ska ske altruistiskt.

Samtliga svenska kliniker som utför äggdonation rekommenderar att ägget alltid ska komma från en för mottagarparet anonym donator. Anledningen till det är erfarenheten att denna typ av behandling kan leda till mycket komplicerade familjekonflikter, vilket blir än mer uttalat i den tänkbara situationen att surrogatmamman ändrar sig under behandlingens gång. Vid en konflikt mellan surrogatmamman och föräldrarna kommer surrogatmamman inte bara hamna i en allmänt svår situation, utan hon hamnar dessutom i en familjefejd där hon inte kan räkna med att ha sina närmaste på sin sida. Altruistiskt surrogatmödraskap där surrogatmamman är nära släkt eller vän med föräldrarna är alltså bland de sämsta tänkbara lösningarna för surrogatmödraskap utifrån vad vi vet om den mest jämförbara situation som idag förekommer i Sverige.

Sammantaget har jag svårt att förstå resonemanget bakom att surrogatmammorna skulle bli mindre utnyttjade för att den ekonomiska kompensationen görs lite mindre. En ersättning som matchar den risk som graviditeten innebär och den skada kvinnan lider vore tvärt om bättre för surrogatmammorna. Det finns så vitt jag vet inget sammanhang där vi i Sverige tillåter att man betalar en utomstående för att utsättas för en så stor risk och lida så stor fysisk skada som en graviditet innebär. ‘Altruistiskt’ surrogatmödraskap känns därigenom för mig snarast som ett koncept för att försvara ett handlande som vi i alla andra sammanhang ser som oacceptabelt. Vi får inte riskera att skada någon annan för livet bara för att vi betalar – inte i arbetslivet och inte för att skapa barn.

Det finns idag många kvinnor som varit surrogatmödrar som säger att det varit en positiv upplevelse för dem. När motståndare till surrogatmödraskap tar på sig rollen att säga att det inte är sant, att de inte egentligen känner som de påstår sig känna, går man in på en väldigt farlig mark. Det är samma typ av resonemang som används av abortmotståndare om kvinnor som inte säger sig ångra sin abort – ett resonemang där kvinnor inte sägs veta sitt eget bästa kring hur de upplevt det som händer deras egen kropp. Det är därför ingen slump att SKL gjort gemensam sak med abortmotståndare. Men kritik mot surrogatmödraskap behöver inte vara beroende av att ingen någonsin upplevt det som positivt. Precis som det finns människor som arbetat på arbetsplatser som varit orimligt riskabla utan att ta skada handlar det om vilken risk som ska vara laglig att utsätta någon annan för. Det kommer gå bra ibland – det kommer bara gå illa för ofta.

Förändringar i systemet kommer leda till förändringar i vilka vägar ofrivilligt barnlösa tar. Underlättas surrogatmödraskap utomlands kommer icke-altruistiskt surrogatmödraskap utomlands bli mer lättillgängligt, snabbare och i flera fall billigare än internationell adoption. En stor grupp som kommer vända sig dit kommer därigenom antagligen vara heteropar som idag adopterar, vilket kommer göra det ännu svårare att hitta familjer till exempelvis barn med särskilda behov. Här måste man verkligen ställa sig frågan om det är en önskvärd samhällsförändring.

Alla tillhör däremot inte grupper som kan välja internationell adoption. Vi behöver därför tänka i andra banor för föräldraskap för den som inte själv kan bära ett barn och som har svårt att adoptera, exempelvis livmodertransplantationer, förbättrat system för inhemska adoptioner, ökade adoptionsbidrag och en lagstiftning som tillåter assisterad befruktning för personer med en vänskapsrelation.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s