Aborterna som samtidigt både är rätt och fel

Som de flesta som vet vem jag är redan vet så är jag en väldigt engagerad förespråkare för fri abort som mänsklig rättighet.För tidiga aborter ser jag det som en självklarhet att kvinnor bestämmer själva över sina kroppar och att embryot inte är en person. Där ser jag ingen avvägning mellan olika personers rättigheter – det finns bara en person och det är kvinnan vars kropp det handlar om. Ett embryo är ingen person och kan därför inte ha ett egenintresse.

För aborter efter vecka 18 är det etiskt svårare. De senaste aborterna sker i gränslandet där fostret gradvis övergår i att vara en levande människa, med ett skyddsvärde och rättigheter i sig. En abort i vecka 20+5 sker en dryg vecka innan att barn kan överleva utanför livmodern.

Efter vecka 18 krävs beslut från Socialstyrelsens rättsliga råd för att tillåta en abort enligt svensk lag. En abort får inte genomföras om ett foster kan betraktas som att ha en möjlighet att leva utanför livmodern, vilket idag är i vecka 22+0. Med en veckas marginal blir det 21+0, vilket blir den praktiska gränsen. Utifrån den lagstiftning vi har idag kommer de senaste aborterna antagligen förbjudas inom inte alltför lång framtid, när läkarvetenskapen nått så långt att det går att rädda barn tidigare.

Aborter när man kommit in i gränslandet är mer komplicerade etiskt och jag tycker att vi har en mycket väl avvägd lagstiftning, som just erkänner att det finns en gråzon där ett foster övergår från att vara en del av kvinnans kropp till att bli en person i sig.  Därigenom krävs en etisk avvägning av de olika intressen som finns för att göra aborter i gränslandet där ett foster gradvis börjar få ett skyddsvärde i sin egen rätt.

För mig är det en självklarhet att par själva ska få välja att genomföra en sen abort på ett foster som är allvarligt skadat. Om medicinska framsteg görs så att det går att rädda foster långt tidigare kan jag även vara öppen för en förändrad lagstiftning, där aborter är tillåtna så länge det är innan den gräns där foster kan förväntas ha ett medvetande.

Kvinnan/paret agerar i mitt tycke i stort sett alltid på ett sätt som jag ser som moraliskt rätt, oavsett om de väljer att inte gå igenom en graviditet med ett svårt skadat barn eller om de väljer att göra det. Eftersom sjukvården är utformad som den är så har kvinnan/paret oftast mycket små möjligheter att agera på ett annat sätt och göra andra val. De har inte möjlighet att vidta åtgärder som minskar risken för behovet av en sen abort, utan behöver acceptera situationen som den är.

Däremot har landstingens politiker och vården en möjlighet att påverka andelen sena aborter. Genom att erbjuda PGD till alla par med genetiska sjukdomar som vill säkerställa att fostret blir friskt kan vissa sena aborter undvikas. Genom hur mödravården och fosterdiagnostiken utformas går det även att förkorta tiden till diagnos, så att en eventuell abort går att genomföra innan den går in i den gråzon där särskilda beslut krävs. Ur ett etiskt perspektiv är det överlägset bästa att i så hög grad som möjligt låta kvinnan besluta, samtidigt som så få sena aborter som möjligt genomförs. På det sättet undviks en situation där det uppstår en intressekonflikt mellan kvinnan och ett foster som nästan är ett barn.

Det här är däremot bara ett resonemang som rör intressekonflikten mellan kvinnan och eventuella intressen hos fostret. Till det kommer att en abort på ett önskat barn är ett stort trauma. Tidiga aborter behöver inte vara traumatiska, men sena och ofrivilliga aborter är för det mesta fruktansvärda för den som drabbas. Att tvinga kvinnor/par genom sena aborter helt i onödan är snudd på tortyr och är på så sätt helt oförsvarligt.

Samtidigt som kvinnan/paret nästan alltid agerar moraliskt rätt enligt mig tycker jag att landstingen kan agera moraliskt förkastligt. Att navigera genom det där och att få orden att säga det jag menar är svårt.

Annonser

2 thoughts on “Aborterna som samtidigt både är rätt och fel”

  1. Apropå kvinnor och deras kroppar så tänkte jag tipsa om en intressant temadag:
    http://www.dagensmedicin.se/seminarier/kvinnans-halsodag/

    Den verkar främst vara riktad mot anställda inom sjukvården men behandlar ett väldigt intressant och aktuellt ämne, nämligen kvinnors möjligheter och rättigheter till vård och hälsa. Det är tex en paneldiskussion där bl.a. doktor Håkan Lindström medverkar i ämnet ”Behandling av ofrivillig barnlöshet – ska medicinska behov eller landstingens ekonomi styra?”

    1. Där borde man kanske förse de som skall diskutera med Håkan med lite ammunition, det finns ju en del fina sammanfattningar på den här bloggen som borde kunna ge en del intressanta frågeställningar i en sådan diskussion…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s